annalinepersson

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av line persson - 21 september 2012 18:27

Natten hade varit mild och öm. Hon minns inte så mycket från igår men hon har en känsla av att något gått väldigt fel. Som ett ord som ligger på tungspetsen men man kan inte riktigt få fram vad det är.Hon känner daggen sakta absorberas av sina kläder men gryningssolen leker försiktigt på henne så hon kan inte hjälpa att njuta en stund av värmen. Hon är fullt medveten om att hon ligger utomhus någonstans, för hur full eller hög hon än var igår så skulle hon aldrig gå hem. Hon vet hur det skulle sluta.

 

Tillslut öppnar hon ögonen. Det är fortfarande mörkt ute, dimman ligger tät och det ser nästan ut som små, vita älvor dansar runt i det svaga solljuset. Hon känner något blött i handflatan och vrider huvudet lätt åt höger och ser att hon ligger bredvid en rosbuske. Det lilla solljus som sipprar igenom den tjocka dimman gör så att de vissna rosorna ser vackra och rena ut. Eller om man så vill, tidlösa.

 

Hon försöker sätta sig upp men det gör ont i hela kroppen och det snurrar i huvudet. ”Haha, det måste ha varit en vild natt” tänker hon och sätter sig sakta upp med stor möda. Hon rullar sakta på huvudet med slutna ögon och att mjuka upp den stelna nacken. Hon hör hur det knakar och knäcker och minnena om varför det knakar så börjar sakta krypa fram långt nerifrån men hon skjuter snabbt bort dem och försöker ersätta dem med de få och trasiga minnena sen igår kväll men det är förgäves. Helt plötsligt hugger det till djupt i analen och det blir svårt att sitta pga smärtan. ”Vafan” tänker hon och ser ner och ser hur byxorna är sönderslitna och blodiga. Minnena börjar rusa genom huvudet och hon börjar inse vad som måste ha hänt igår. Hon försöker trycka tillbaka tårarna och den förvirring som stadigt ökar inom henne sekund för sekund. Det är inte tillfälle att få panik.

 

Hon drar åt sig sin vita handväska som tryggt vilat under rosenbusken men lägger inte märke till det blodiga handavtrycket som för alltid kommer finnas på det vita tyget som ett minne av gårdagen. Hon drar fram de rosa mjukis byxorna och hälften av allt smink och annat skit far ut över det våta gräset och hon svär tyst för sig själv samtidigt som hon tar sats för att ställa sig upp. Det ilar till i hela kroppen när hon ställer sig upp. Det gör så ont så hon vacklar till och hon känner hur benen knappt klarar av att hålla henne uppe. Smärtan kommer långt inifrån och strålar ut i resten av kroppen.

 

Hon kliver ur sina förstora och o knutna converse och drar av sig det som är kvar av jeansen. Hon känner att hon är naken under och tanken på vem som dragit av trosorna samt smärtan som håller på att äta upp henne får henne att spy ner resterna av det som en gång varit hennes favoritbyxor. Hon är nära på att spy igen av smaken i munnen och stanken av geggan som ligger precis framför hennes fötter. Hon skakar kraftigt när hon drar på sig mjukis byxorna innan hon faller ihop med ett kvidande av ansträngningen.

 

Den sista tanken som maler i huvudet innan allt svartnar är vad var det som hände igår natt? 

Av line persson - 5 september 2012 09:02

Flopp? Ja, orginalet Spectrum - Florence and the Machine är så mycket bättre!


http://www.youtube.com/watch?v=LyLtSYrQsWE

Av line persson - 28 augusti 2012 11:10

Hej! Var ett tag sen jag var inne och skrev på bloggen nu, hehe känns konstigt att börja om.. Men kommer ha så mycket att berätta nu när skolan börjar och allt är nytt, hemsk och fantastiskt! Sitter just nu och har rast efter en frågerunda här på wargentin. Mycket roligt men jag har ju noll minne så jag kommer ju endå inte hitta rätt sen. Är lite sur över att vi inte får bibliotekskort för ens nästa vecka men får överleva tills dess. Jag börjar läsa och skriva mycket mer när det blir höst för tanken på att sitta med en varm kopp te under en film med en bra bok är så lockande! Nej, nu börjar jag strax så uppdaterar lite senare. Kram!

Av line persson - 24 maj 2012 23:49
Du var gammal jag var yngre och nu sågs vi igen
Gått så lång tid, så länge sen
Decennier tillbaks men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev, många sånger
Minns varje ord, varje rad jag skrivit
En längtan så stor, minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår som har haft betydelse
Aldrig besvarad, aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår, vi står där vi stod
Minns det som igår första gången du log
Som om jag snubblade pladask på marken och bara dog

Du var ung, jag var yngre
När vi sågs första gången, rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat, obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät, kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes för att sen raseras
Du flyttade utomlands någon annanstans, gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann

Nu står du där på gatan sargad av tiden
Huden är grå och din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor, det består intakt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dags för avgång
Stiga på, aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark

Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Av line persson - 18 maj 2012 03:24

Hej alla gossar och tösar! Tänkte att det var dags att uppdatera bloggen och då passar det ju bra med lite småprat om förberedelserna till årets skolavslutning och klassmiddagen. Går ju ut nian så vill ju vara lite extrafin! Har redan lagt ut en bild på de nya klänningarna på fb men kommer nog lite senare lägga dom här med!

Kan ju börja lite kort med håret. Jag ska klippa till hel-lugg så jag verkligen får en tjock och jämn lugg denna gång. Ska även klippa av det en bit för det är överslitet typ och ska även klippa upp det en bit för det har vuxit en hel del! Nu när jag tänker efter så har det nog aldrig varit så långt som det är nu! Men det är ju bara positivt. Kommer även färga det så jag inte har varken urtvättat hår eller världens största utväxt som jag har nu. Så fint så! Har även kollat upp lite klipp på fina frisyrer och fastnade för denna : http://www.youtube.com/watch?v=ytb6uCEhEQI

Tycker ni? Bara att börja öva så det blir så bra som möjligt när den stora dagen väl kommer! Inte så långt kvar nu.. Denna frisyr eller liknande (beroende hur bra det blir) ska jag ha på avslutningen eftersom man ska vara "finare" då. Riktig tråkig tradition måste jag få säga! Eftersom det är liksom ganska stort att gå ut nian här på glesbygden så borde man få se ut som man vill utan att morsan ska vara där och hutta med fingret! Men what the hell? Får väl vara "wild and sexy" (-^^-) på klassmiddagen då istället. På klassmiddagen funderar jag på att köra vågtången genom håret och använda mycket hårspray, tror det kommer bli riktigt snyggt till leopardklänningen! Funderar på om jag ska ha lite fjädrar i också och matcha det med något liknande armband i samma stil men jag vet inte om det blir lite för mycket? Vilka smycken det än blir så ska det gå i silver och inte guld! Har inte så mycket över för guld om jag är ärlig men det syns nog ganska lätt på mina smycken. Har tyvärr inte hittat några skor än så börjar få lite panik men jag ska nog lyckas med det med! Har inte så mycket mer att komma med just nu så jag säger godnatt! Kram/L


Av line persson - 13 maj 2012 20:08

Oh baby, I know you feel hurt. I know you feel blue.
But you know, it was never meant to be.
So be strong for you and me cuz I need you more than you can see.
Oh baby, I know you feel hurt but you will grow strong and pride again.
Cuz wherever you see, you will always have a friend like me.
 
 
Dagens låt..ar:

Av line persson - 7 maj 2012 21:35




Dagens låt: Volbeat - a warriors call  

Presentation


Jag heter Anna Line Yvonne Persson Lindström och är 16 år. Jag använder denna blogg för att uttrycka mina tankar och känslor genom musik och ord.
Läs & tyck gärna till! Sprider även andras texter om så önskas.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards